Antarktis dag 18 - 16 november

Port Lockroy, Antarktis.

Idag var det dags för den sista landstigningen. Efter att de som campade kommit tillbaka på båten åkte vi ca en kvart tills vi anlände till Port Lockroy. Port Lockroy är en bas som britterna byggde när delar av Antarktis plötsligt började claimas. Det är en extremt liten ö som är 800 meter lång där den är bredast och ligger väldigt skyddad inne i en bukt mycket nära fastlandet. Denna ringa storlek innebar att det bara gick att ha 60 personer åt gången i land. Nu finns ett museum och en liten butik i byggnaden där britterna bodde, och även ett postkontor!

Det var även här den sista aktiviteten skulle äga rum - snöskor grupp B! Vi åkte i land först av alla och blev körda en bra bit från båten till ett område med flera pingvin kolonier. Där satte vi på oss snöskorna och började vandringen uppför glaciären.

Det var väldigt spännande att gå i snöskorna, det var väldigt lätt förutom att man behövde gå ganska brett med benen, "gå som en cowboy" sa Tessa som tips. De vägde väldigt lite och var svängda fram och bak samtidigt som hälen hängde löst så det var helt omöjligt att ramla i dem då de alltid var parallella med snöa även när min fot var vinklad i luften.

Vi gick upp till toppen på glaciären där vi hade fantastisk utsikt över både Fram och Port Lockroy. På toppen pratade Tessa och Olav lite om platsens historia och om glaciärer och isberg, innan vi gick ner igen. De var verkligen riktigt roligt och jag är så glad att jag anmälde mig!

När vi nådde vattnet igen blev vi mötta av en Polar Circle båt som körde oss till port Lockroy. Mamma hade redan åkt tillbaka till båten sa Ina så jag gick själv in i museet och butiken där jag köpte två tröjor, en till mig och en till Mathias, och postade ett vykort till mig själv.

Sedan tittade jag på pingvinerna som för fullt höll på att bygga sina bon precis utanför dörren. Sedan åkte jag tillbaka till båten och mina fötter hade därmed stått på Antarktis för sista gången.

När alla var tillbaka på båten åkte vi söderut för att försöka åka genom en kanal på vägen tillbaka till Argentina och Ushuia. Tyvärr var isläget inte det bästa så det skulle ta för lång tid att ta oss igenom kanalen, så vi vände om igen och satte av norrut, hemåt.

Till kvällen började vi närma oss drakesundet och sjön började tillta. Kapten gick ut i högtalarna och sa att vi skulle förbereda oss för storm, och att vi inte skulle bli rädda om båten skakad kraftigt och lät mycket då detta skulle vara vågorna som slog mot oss. De avslutade med att rekommendera alla att gå och lägga sig i sina sängar då det nu var så stormigt att folk knappt kunde gå.







No comments:

Post a Comment