Antarktis dag 19 - 17 november

Drakesundet.

Näst sista dagen på sjön. Drakesundet, den notoriska sjömansskräcken som jag fruktat sedan långt innan vi åkte. Inte för att jag blir sjösjuk, utan för att jag är rädd att skeppet ska sjunka.

Vilken mardrömsnatt! Sjön var vild som man bara ser i skräckfilmer - 9 på beufordskalan och full storm. Flera resenärer ramlade ur sängarna, saker gick i kras, sova gott kunde man verkligen inte. Strax efter midnatt vaknade vi med ryck av höga ljud. Allt i badrumsskåpet hade flugit och vält och vi valde att läggs ner allt i plastpåsar på golvet för att rädda det som fanns, men givetvis så föll mitt rosa nagellack ut och splittrades på golvet. Det rosa skvätte överallt, på dörren, på duschen, på listerna, på toalettstolen, på trämöbeln, på mig... En glasskärva skar till och med mig på tån så blodet flödade. Värst var självklart golvet med stenkakel och spackel mellan dem... Så vad gör man, mer än att tackat Gud att man hade med en hel flaska nagellacksborttagning och börjar skrubba..... 25 minuter tog det, och jag mådde fruktansvärt dåligt av borttagningsmedlet som jag andades in, hela flaskan gick åt.... Allt detta medan jag fick sitta på toan och hålla i mig för att inte falla omkull i stormen. Sen försökte jag sova lite mer.

Vågorna fortsatte på dagen. Jag, Mara och David lade pussel, såg på en nyproducerad BBC-dokumentär vid namn "penguin post office" som roligt nog utspelade sig på port Lockroy och innehöll många scener med förra årets Hurrigruten-resenärer.
Jag spelade även Nancy och virkade, nu är över 50 rutor gjorda.

Till kvällen hade stormen lagt sig lite.


Comments