Transsibiriska järnvägen dag 10


Dag 10, söndag 20:e september

Vi anlände till ulan bator tidigt på morgonen.  Vår guide Batana mötte oss på tågstationen och vi åkte till hotellet för att checka in, duscha och äta frukost. Sedan begav vi oss ut på en stadsrundtur. Vårt första stopp var det stora heliga tempelområdet där Dalai lama bodde ett tag på 1920-talet. Det var otrolig vacker arkitektur på de många byggnaderna och inne i huvudtemplet fanns en enorm staty av en gud, ackompanjerad av 1000 mindre statyer runt sig. Det fanns också bönesnurror som man snurrade på, alltid medurs, för att be bönen på snurran. I templet fick man bara gå medurs.






Efter templet åkte vi till stadens huvudtorg. En enorm plats där de fem viktigaste djuren var representerade. Huvudbyggnaden på torget tronades av jingis Khan och hans son och en annan man. 







Efter torget var det lunch. Vi fick nu äntligen smaka på riktigt, roligt god mat. Traditionell mongolisk mat, inklusive deras speciella te som görs på te, mjölk, salt och torkat kött.

Efter lunchen åkte vi till vinterpalatset. Tyvärr fick man inte fota där inne om man inte betalade en skamlig summa pengar. Det var otroligt vackert och imponerande, tyvärr var vinterpalatset och dess tillhörande mindre hus det enda som fanns bevarat av vad som varit ett enormt kungligt område med bland annat 4 palats.


Sista stoppet för dagen var en utsiktsplats på en hög kulle med utsikt över hela staden, 





Stackars Sven kände sig så pass sjuk att han åkte hem till hotellet efter lunch och däckade. Vi kom överens om att han skulle lämna nyckeln i receptionen om han gick ut så jag skulle kunna komma in. Så när vi efter palatset åkte till hotellet så knackade jag på dörren utan svar, sen bankade jag ifall han sov, sen sparkade jag ifall han däckat. Allt utan svar. Så jag gick ner till till receptionen, där de förvirrat sa att nej där fanns ingen nyckel. Så de fick skicka upp house keeping för att öppna min dörr. Men deras kort var trasigt, så tre personer till krävdes för att till slut få upp dörren och finna Sven helt utslagen i sängen. 

Efter en vilopaus så möttes vi återigen upp för att promenera till middagsrestaurangen. Herregud vilken god mat! Mongoliet levererade verkligen på matfronten. Efter middagen gick vi ut och kollade lite på stan, min mage kraschade igen, och vi svängde in en snabbis på state departement store.

Väl tillbaka på hotellet så somnade vi direkt utmattande. Föga anade vi vilket drama som skulle ske den natten....

00:04 ringer telefonen på vårt rum. En i vår grupp säger "det brinner på hotellet, vi måste evakuera". 

Vi klär på oss snabbt och börjar ta oss neråt i trapphuset. Ju längre ner vi kommer desto mer rök luktar det och till slut byter vi trapphus för säkerhetsskull. När vi nästan är nere möter vi större delen av vår resgrupp. Några gråter, några är svarta av sot, de flesta är tysta med rädda ögon. De säger att vi ska upp till rummen igen och hämta våra saker. Vi måste byta hotell för det är rökskadat men branden verkar vara släckt.

Vi skyndar oss upp igen, slänger ner våra saker i väskorna och tar oss åter ner. Vi får byta till hotellets andra torn, vilket inte känns jättebra med tanke på att brandlarmet inte ens gick av. Så brandsäkerheten känns obefintlig. Det kommer även fram att några i gruppen fått samtal från receptionen under branden där det verkat som att de frågat oss om vi rökte på rummen. Informationen om branden kom alltså inte ens fram förrän personalen bad en i vår grupp att ringa runt istället. 
Jag var mycket chockad och samtidigt avtrubbad från känslor, jag antar att adrenalinet kickade in ordentligt. Jag lyckades somna i det nya rummet, men var en av få. Minst sömn fick barnfamiljen som bott på 9:e våningen och fått vira in sin lilla son i lakan och springa ner för trapporna, hela tiden räknades när de skulle kunna hoppa genom ett fönster och överleva fallet.


Guiden berättar:

  • Ulan bator Betyder "red Hero"
  • Staden uppstod under 1600-talet.
  • Staden flyttades efter den heliga ledaren fler gånger, nomader. Nu måste de stanna pga alla många byggnader, de inte kan flytta med längre :)
  • 3 milj bor i Mongoliet, hälften i ulan bator.
  • 3 mil hästar!
  • 65% av allt i staden byggdes under kommunisttiden. 
  • Kol används för att förse staden med el. Det finns fyra elverk och fler är på gång för att klara av behovet.
  • En fräskvattensflod förser staden med nästan allt vatten.
  • Vill stoppa inflyttningen till staden, men mänskliga rättigheter "kommer i vägen". Ett problem att folk flyr landsbygden.
  • Senaste tio åren har staden förändrats mycket, efter att demokratin kom. Nu bygger man mycket skyskrapor och moderna byggnader. Tyvärr har man ju då ingen erfarenhet av glasbyggnader vilket gör att det blir för kallt på vintern när det blir -40...
  • Det finns 5 huvuddjur i staden, häst, get, ko, gris och kamel. Dessa värdesätts mycket och syns runt om i staden.



Comments