Babysitting Heidi

The past weekend I was a very happy camper as I got to babysit Heidi while ellinor was in Dalarna.
It was just amazing to be back in the stable and it was wonderful how natural it all was to me, I sometimes feel better around horses than humans,

Apparently Heidi stole my phone, because she had been texting Ellinor! This is what she wrote:

Saturday:
Gnägg o hej dagboken! Idag kom tant Nea till stallet, och det var jättemysigt för hon hade med sig äpple! Först gjorde hon mat och höpåsar, och fyllde vatten och hö i hagen. Sen mockade hon så noggrant så! Sen gick vi ut på en timmes promenad. Hon har typ lika långa ben som mig och går jättefort, så jag blev svettig under täcket! På promenaden blev jag rädd 4 gånger. Två gånger för träd och en gång för en sten som var sjukt äcklig! Och en gång blev jag rädd för ett UFO, unidentified frightening object. Men tant Nea fattade noll, hon bara sa åt mig att skärpa mig. Suck vilken människa! När vi kom hem ryktade hon mig länge, och vi kliade varandra lite på ryggen, fast hon kliar inte lika bra som mamma. Sen fick jag salva på skavet, paddar på mina rena ben och massa godis! Hon sa nåt om att hon fått skoskav men jag fattar inte hur, jag har aldrig fått skav av mina skor. Nu ska jag äta betfor och gömma dagboken igen på det där hemliga stället mamma inte känner till. Gnägg och hej! Heidi



Sunday:
Gnägg o hej dagboken! Idag var en väldigt spännande dag; det var nämligen spöken på gården! Alla mina hästkompisar slängde sig och sprang och som vanlig fattade inte en enda av människorna hur farligt det var! Siv bara skakade på huvudet, andra skällde på sin hästar. Men det värsta av allt var att de SKOJADE om att det var ett spöke på gården! Det var ju SANT!
Tant Nea kom med mer äpple, och det roligaste med det var att förstöra de bilder hon försökte ta till mamma när hon gav mig äppelbitar. Hihihi jag hittade på massa grimaser! Sen fick jag gå en timme i skritten, men asså jag dog nästan av skräck, det var rödklädda människor på isen och åkte på nåt konstigt på fötterna! Jag försökte fly från skritten men tant Nea lyckades lugna mig och höll mig sällskap tio minuter tills jag var helt trygg igen. Ibland är de väl bra, de där människorna. När jag kom hem igen ryktade tant Nea mig i en hel timme medans jag mumsade hö, oj vad mysigt vi hade! Sen sa hon att mamma kommer sent imorn så hon hade gjort extra eftermiddagsmat till mig. Det snöar ute så det är skönt att vara inne i pyjamas igen. Nu är det snart dags för betfor, gnägg och hej! Heidi


1 comment: