Nostalgi på hög nivå

Jag var hemma sjuk igår, och passade då på att spela mina älskade gamla barnspel mellan mina tupplurar.

Vilken nostalgi! Glorious!

Jag spelade igenom nästan hela Arvet från Rosemond Hill, och halva Frida i Stallet. Sen däckade jag. Men så underbart det var, och fortfarande bra på riktigt!

Jag skulle inte överdriva om jag säger att jag spelade igenom Rosemond Hill hundra gånger som barn. Det var mitt absoluta favoritspel, och inget annat hästspel har kommit i närheten av den besattheten jag kände, fram tills jag hittade Star Stable.

Frida i Stallet var mitt och min stallkompis Emelies favoritspel att spela ihop. Jag sov ofta över hos henne, och nästan varje gång spelade vi Frida.

Det är lustigt hur man minns varje detalj i vyerna, varje ord i dialogen, varje styrning sitter i fingrarna. Tänk om jag mindes saker idag med samma detaljnivå....

Jag ska försöka spela klart Frida och Rosemond imorgon, och kanske även försöka få igång Nikki.



Comments