Longleat dag 3 - söndag 26 mars

En riktig sovmorgon blev det, inte så mycket för att vi sov länge, utan för att sommartiden startade så vi förlorade en timme. 

Jag åt min goda lax bagel igen, medans Dave var modig och beställde kippers, för fisk är ju gott. Tyvärr var det något liknande strömming så det var 90% ben vilket inte riktigt gick hem.


Sedan åkte vi till Longleat igen. Planen för dagen var att göra om safarin, dels för att det var så himla bra och dels för att kunna ta bilderna vi missade igår, för att sedan gå till gorillan och ta en bild, göra labyrinten igen och sen åka till Bath för high tea.



Vi insåg snabbt att vi hade varit bortskämda igår när vi precis körde in till safarin innan sista insläppet, för såhär på morgonen var det tio gånger mer bilar. Men det gjorde inget alls, man vill köra långsamt för att hinna se alla djuren. 





Idag var aporna jättebusiga och slet av en list på vårt biltak så vi behövde stanna utanför och be en av skötarna gå in och hämta den åt oss. 







Mot slutet av safarin började vi höra och känna hur höger bakdäck betedde sig riktigt skumt, det verkade som att vi fått punktering. Tragiskt nog, tack var mina livserfarenheter, var min första tanke att "jaha. Klart att allt har varit för bra och perfekt, nu måste nåt dåligt hända". Så vi puttrade igenom resten av safarin eftersom vi inte gärna kunde stanna och kliva ut bland tigrarna. 





Precis när vi körde ut från safarin slutade det dock låta och kännas konstigt. Och när vi parkerade utanför safarin för att laga listen aporna stulit och kolla däcken, såg vi inget konstigt alls. Då falskt alarm med något fast i däcket en stund?? Och listen klickade i direkt, så bilen var åter hel!


Safarin hade varit i flera timmar så det var lunchdags! Idag blev det tropical storm cafe, där Dave åt en hamburgare och jag en vegetarisk hamburgare. Inte i närheten lika bra som gårdagens pizza, men likväl mat i magen. 

Sedan bar det av mot gorillan och flodhästen som vi velat ta bild med igår men det var massa barn i vägen. 





Sedan upptäckte vi att vi missat massa djur igår, en hel avdelning närmare bestämt. Så den besökte vi nu, hälsade på surrikater, armadilla, stora ormar, uttrar, myrslokar.....
Sen var jag tvungen att gå in i bat cave igen för att det var så coolt. 





Sedan var klockan plötsligt 16 och vi insåg att det inte var en chans att vi skulle hinna till Bath för high tea. Så istället gick på vi fågelshowen där otroliga papegojor körde bil, åkte skridskor, spelade basket och mycket mer. De hade så roligt, ville bara vara med hela tiden och ibland ville de inte vänta på sin tur att visa vad de kunde. 

Sedan var det återigen dags för labyrinten, denna gång på egen hand. Jag gick in först och Dave väntade två minuter innan han gick in. 

Jag lät min mage styra mina vägval helt, det fanns inte en chans att minnas något från gårdagen i dessa tusen vägval där allt ser likadant ut. Min mage visade sig dock vara den bästa vägvisaren jag kunde bett om, efter ca åtta minuter såg jag plötsligt mitten! Jag hade klarat det på någon form av rekordtid. 

Jag kikade ut bland alla gångar för att se om jag kunde se Dave någonstans, och till slut såg jag hans keps skymta förbi och jag ropade och vinkade, men vägrade ge någon hjälp var han skulle gå. 



Till slut kom även Dave till mitten, och efter ett gemensamt segrande delade vi på oss och gick åt varsitt håll igen, för att mötas utanför. Återigen ledde mig min mage helt rätt och jag var mer än stolt.

Vi bestämde oss för att åka tillbaka till hotellet för att hinna beställa afternoon tea vilket slutade serverad 17:30. Precis på minuten kom vi till hotellet, men insåg att vi ätit lunch så sent att vi inte skulle orka en afternoon tea. Så istället gick vi till rummet, jag tog ett långt bad och drack te, och framåt 21 började vi bli hungriga igen och bestämde oss för att beställa room service och äta i sängen i pyjamas. UNDERBART!










No comments:

Post a Comment