Lättnad och glädje och trötthet

Om jag inte ens vet vad jag ska döpa det här inlägget till, så är det förståeligt nog ännu svårare att beskriva hur jag känner nu.

Min älskade, fina, fantastiska häst är hemma, i säkert förvar.

Vi åkte hemifrån 05:30 imorse och åkte då direkt till stallet för att byta bilen mot hästbussen. Sen var det bara att tuta och köra på; 11:30 var vi framme och jag fick återse den som jag tänkt på oavbrutet i flera veckor.

Veterinärbesiktningen gick bra, precis som vi trodde, men jag var ändå riktigt nervös innan för man vet ju aldrig. Stenen som släppte från mina axlar sa klonk.

När vi sedan lastade och började rulla hemåt runt 13:30 så var det inte bara med en häst i bagaget, men även en underbar sadel som passade oss båda helt perfekt. Snacka om lättnad att få det klart också!

Kl 19 kom vi fram till stallet, och gramy var cool as ice och gick hem till sig och tog för sig av mat och vatten som om hon alltid bott där. Det kändes så skönt att se henne hemma i säkert förvar, efter att ha kört buss i 12 timmar och med all nervositet innan föll allt på plats när jag såg henne stå i sitt hem.

Kl 20:30 var vi hemma i lägenheten igen, 15 timmar efter att resan började, och tröttheten jag känner är total, men likaså är lättnaden. Lättnaden över att nu är hon hemma.
Sömnen pockar, imorgon får innehålla mer detaljer.







No comments:

Post a Comment