The big 3-0

Dagens födelsedag har varit ovanlig av tre anledningar.

1) Jag hade ingen aning om att jag skulle fylla år.
Normalt är jag som ett barn på julafton flera veckor innan min födelsedag, men den här gången var jag så fokuserad på Gramy att jag knappt hade en aning om att det var på g. Inte ens igår, dagen innan, när mamma frågade hur vi skulle göra idag, förstod jag vad hon talade om. Jag skulle ju bara jobba som vanligt?

2) Jag fyller 30.
Ja, tiden äro outgrundlig och okontrollerbar och så poff, tjoff och plötsligt var jag 30. Jag känner en blandning av "var tog alla de åren vägen?" Och "jag har verkligen hunnit med massor!" Så jag får nog säga att det är med positivism jag ser på utkomsten av dessa turbulenta 30 år.

3) Jag hade ångest.
Som redan fastslaget i punkt 1 så är jag normalt rätt besatt av min födelsedag. Men, på grund av punkt 2 innehåller denna dag även ett stänk av ångest. 30. Ettan blev en tvåa som nu idag blev en trea. Jag har inte känt speciellt mycket ångest upp till idag, men nu när jag väl är här så känns det.

Comments