Sitsträning

Dagens träning för Carro var verkligen fantastisk, knasig, ögonöppnande, svettig, utmanande och framförallt utvecklande!

Vi red tillsammans med crican på compan, och dagens tema var sitsträning.

Vi fick börja med att rida i höger varv i skritt med enhandsfattning: vänster hand om båda tyglarna, men med tummen korrekt uppåt. Höger arm fick hänga helt avslappnad rakt ner, eftersom det är den sidan som är sned på både mig, crican och Trygve.

Detta gjorde att vi fick svänga med kroppen och inte blanda in armarna. Det gick bra, höger varv är ju vårt lätta varv. Vi red rakt och på volter och gjorde sedan samma sak i trav innan vi fick ta båda tyglarna och göra samma övning, hållandes samma raka position som enhandsfattningen gett oss.

Sedan lade vi till 'klyksitsen' vilket för mig blev helt revolutionerande då mina armar plötsligt räckte till att hamna på rätt ställe, samtidigt som mitt bröst hamnade i den framåtbjudande positionen.

Sedan var det dags för samma övning i vårt hatade vänstra varvet, och här var det riktigt jobbigt både för mig och Trygve!

Nyckeln för mig blev att inse hur sned min kropp är, och vilka felaktiga signaler som den ger min hjärna gällande kroppsdelarnas position.
Jag har äntligen lyckats koda om min högra hand som tidigare kändes som att den hölls lutat utåt när den i verkligheten var inåt. Dagens chock var att jag när jag upplever mig sitta helt rakt har jag egentligen tyngden till vänster. Så inte så konstigt att jag i vänster varv glider ut ordentligt åt höger...
Min högra axel åker fram vilket vrider fram höften och sitsen vilket Trygve parerar med att skjuta ut höger bog och höger bakben och så drar vi fint åt höger båda två.

Under dagens övning fick jag tvinga min kropp att göra helt emot vad som kändes rakt och rätt. Jag fick tänka 'tunnan' dvs att tänka sig att hästen är en tunna, och för att man ska rulla den åt ett visst håll, i vårt fall till vänster, måste tyngdpunkten vara på vänstersidan av tunnan och lägga tryckpunten, som är helt skild från tyngdpunkten, på höger bens insida.

Det tog riktigt mycket svett och hjärnskrynkling, men till slut så lyckades vi svänga och spåra så fint!
Vi märkte också skillnad från kiropraktorbesöket, motorn fanns på ett helt nytt sätt och bakbenen kom in under bättre. Ska bli sååå spännande att se hur det blir om några fler behandlingar och vidare justering av min kropp.

Framtiden är för oss!

Comments

Popular posts from this blog

Täckesinventering