Linnéa Nordlund & Quick Quest

Vilka gulliga stallkamrater vi har, vi fick 2 kilo morötter och ett pannband från Equestrian Stockholm som tack för att jag hade hand om deras hästar vid kiropraktorbesöket. Glad jag blev!

Wow vilken rolig, inspirerande och lärorik dag!

Ulla-Carin Carlsson-Lindkvist, Utters tränare och ryttare, kom till Kalvsvik och höll en föreläsning och hade sedan praktisk träning för tre grupper, enligt den kurs som hon ger vid namn 'Säker häst'.  Jag och Trygve hade glädjen att få vara ett av de ridande ekipagen. 
Det jag främst tar med mig är: - Trafikljuset. Är hästen grön, gul eller röd? Och om den är gul, är det ett frågetecken eller utropstecken? - Hästen vill lösa uppgiften. När den har löst uppgiften, är det grönt ljus igen. Vi tror att reaktionen inför uppgiften ska sitta i länge. - Skilj på rädsla och reaktion. Hästen måste reagera för att kunna lösa uppgiften.

Idag var det dags för markarbete. Vi arbetade främst med två linjer, en på varje långsida.

På ena långsidan började vi med 7 studsar och varierade sedan vad som var mellan hinder ett och två, tex ett språng, studs, ett språng, studs.

På andra sidan var en linje med mycket knepigt 'mellan-avstånd' som man red inpå efter att ha hoppat bom, kryss, bom på en liten volt.

Idag ändrades allt vi gjorde så mycket så jag har inte möjligthet eller minne för att rita upp banan tyvärr.

Idag var vi bara tvugna att ta oss ut. Gårdagens ösregn stoppade vår tänkta härliga ritt igår, och även om det regnade idag också så var det betydligt mindre.
Så vi tog slingan och travade och galopperade på alla de små plättar och sträckor där det var barmark. Det var verkligen hälften av marken som var ren is, och den andra hälften bar, mjuk, fin grusväg. Som tur var så var galoppbacken vid vilttunneln mjuk och fin, så vi galopperade upp för den ett par gånger så att Trygve fick bli av med lite överskottsenergi. Sedan passade vi på att klättra ett par varv i skogen innan hemgång. ca 70 minuters tur, inte långt för oss men ändå bra jobbat i regnet!

Idag kom äntligen Ingebjörn tillbaka för den tredje behandlingen. Idag var vi 11 hästar från Lövhagen och 4 från Grindtorp som skulle vara med, antalet bara ökar hela tiden för han är så sjukt bra.
Dagens utlåtande fokuserade mest på Trygves bakben som svullnat upp mer än vanligt. Han satte även ner höger bak hårt i backen vid travprovet. Vi rakade bakbenen för att lättare se och det visade sig att han hade fått lite mugg och rasp. Jag blir så trött, jag kämpar och är så noga varje dag med att hålla hans karleder rena och torra. Men men. Nu blir det att tvätta varje dag med hibbiscrub och sen salsyvase, precis som jag fick hålla på med Gramy.
Han ska också få två tillskott nu, Glukosamin i tredubbla dosen och rekommenderad dos MSM tills vi ses igen om ca en månad. Jag ska också linda bakbenen under nätterna och kyla efter ridning.
I övrigt var ryggen fortsatt bättre och vi känner ju stor skillnad vid ridningen.
Jag ska stretcha muskeln mellan frambenen, minst 2 gånger ordentligt per …

Idag var det dags för mig att överraska Dave med en utflykt, och i samma veva bocka av en av mina punkter på 40-innan-40 listan.

Resan gick till Västerås och Kokpunkten actionbad! I 3 timmar åkte vi rutchkanor, virvlade runt i strömmar och klättrade på klätterväggar.
Sjukt roligt, men vad trött man blir efter ett par timmars intensivt badande! Då jag inte tog med mobilen in till själva badet av naturliga skäl så lånade jag lite bilder från Google. 

Idag var det dags för veckans dressyrträning!
Idag tog jag på mig mina nya stövlar - marken hade ju frusit på igen så nu vågade jag ha dem utan att de blev blöta eller leriga. Det är faktiskt första gången jag rider i sadel med dem, har ridit barbacka en gång innan bara. Då de är så nya och inte ingådda än så stasade benen lite i mina korta läder. Så jag längden lädren 3 hål och det kändes genast bättre.
Det visade sig även vara mycket bättre för dressyren - inte så oväntat kan det tyckas, men jag har alltid haft samma läder för alla discipliner då jag haft samma sadel, och när jag hittat en längd som funkar så har jag stannat där. En stor anledning har nog varit att mina sadlar aldrig varit anpassade för mig, så har jag inte haft just den längd som funkade så har jag hamnar helt fel. Men idag åkte de alltså ner, och jag blev förvånad vilken skillnad det gjorde, tre hål funkade i Prestigen.
Vi fortsatte att jobba på skänkelvikningar och övergångar, och att få in höger bak i galoppen…

Jisses vilken pigg och glad häst Trygve var idag!
Då det var vilodag igår och det blivit en del i ridhuset på sistone ville jag absolut rida ut idag. Normalt skulle vi varit med på hoppningen men idag hade jag insläpp + kvällspasset, och då blir det för stressigt.
Redan när vi red iväg märkte jag att Trygve var på G. Och mycket riktigt, snart började han skygga för gropar, gick med huvudet som en Alpacka och var på helspänn för minsta rörelse. Underlaget var inte så kul, då det regnat och sedan fryst på, men jag hade en känsla att sandvägen skulle kunna vara ok ändå. Och det var den! Trygve taktade en bra bit innan och var väldigt medveten om vad planen var. När jag sa 'ok varsågod' så var det som att starta en racerbil, full av kraft och uppsamlad energi flög vi iväg och accelererade 0-100 på två sekunder.
Jag släppte på och tänkte att han behöver gå springa av sig, och HERREGUD vad fort det gick. Utan att överdriva så var detta det snabbaste jag någonsin galopperat. Trygve …

Vilken underbar eftermiddag inne i stan.
Jag och Dave åkte till stallet tillsammans på förmiddagen och mockade och fixade, och såklart hälsade på Trygve i hagen. Idag har han en vilodag och får bara vara häst i hagen hela dagen.
Sedan åka vi in till stan och Wiener caféet och åt deras goda afternoon tea. Det är verkligen ett av mina favoritsällen! Det är så trevligt, gott och mysigt att sitta där och titta ut på människorna som går förbi. Man blir så sjukt mätt bara så jag hade ont i magen i ett par timmar efteråt. Värt? ja!
Sedan gick vi och kollade i några butiker och provade lite kläder, men ingenting var bra nog för att köpas.
Ibland behöver man luftas lite i stan.

En av mina 40-innan-40 uppgifter är att rensa bland min sjukt stora bildsamling.
Tack och lov är jag ju en väldigt organiserad människa, och har alla bilder i tydliga mappar sorterade efter varje månad per år sedan 2008. Innan dess hade man ju inte kamera på samma sätt och antalet bilder är därmed inte lika stort, samt att jag redan gjort en första rensning bland dessa inför att jag bytte dator förra året.
Alltså, organisationen är on point, nu ska jag 'bara' uppbåda nog ork för att ta mig igenom allt. Jag tror inte själva jobbet i sig är det som tar emot, utan en oro för alla minnen som kommer skölja över mig, både bra och dåliga.
Jag tänker mig att en månad i taget är ett rimligt mål, och antalet bilder per månad kan variera mellan ett par tusen då jag varit på resa, till knappa hundra en vanlig månad.
Jag måste vara tuff, ta bort allt som jag inte ens kommer ihåg vad det är, välja ut en bild bland de som föreställer samma sak, och framförallt; våga riskera att glömma viss…

Markarbete med studs, övergångar, förvänd galopp på båge och galoppbyten.

Idag var det äntligen dags att gå till världens bästa Liza igen. Hon har fixat mitt hår i runda slängar 10 år och jag kan inte tänka mig att någonsin gå till någon annan.

Idag gjorde vi en inbakad fläta med massa vård från Shu Uemura och Kerastase i. Det får ligga och gotta in sig så länge flätan håller, underbart!

Sedan unnade jag mig en lunch på Älskade Traditioner innan det var dags att åka till stallet och träna dressyr, Medan jag åt bläddrade jag i en av deras retro-böcker där jag hittade ett recept på radiokaka. Det var verkligen nostalgi, jag minns när jag bakade den hemma, som läxa från hemkunskapen. Måste göra den nu!

Tack och lov är Teddy mycket piggare och friskare igen. Han bajsar, äter själv och har framförallt en himla massa energi och godissug.
Ikväll blir sista medicineringen, sen ska vi hålla honom under noggrann uppsikt under morgondagen och se till att han fortsätter må så här även utan medicinens stöd.

Idag var det dressyrträning där vi fortsatte jobba på sidvärtsrörelser och att få till bjudning och en invinklad bakdel.

Jag har länge funderat på vad jag ska göra av mina rosetter, speciellt nu när de förhoppningsvis kommer att bli flera med jämna mellanrum.

Jag var helt inställd på att köpa en boxram, dvs en ram med djup, så jag kunde spänna upp rosetterna på en ståltråd eller liknande och sedan ha glaset utanför.
Men, igår så ramlade jag över den nya trenden att man ska ha snygga galler att hänga upp saker på. Perfekt ju! Det blir lätt att flytta runt som det behövs, lätt att hänga upp för man behöver inte ta bort glas och ram varje gång, och man kan ta ner och titta på dem när man vill.

Tror beslutet är taget. Det blir ett galler. Hittade två prisvärde varianter;

KGM foto, 54*81 cm för 399:- finns i både svart och vitt.


Lagerhaus, 42*60,3 cm för 149:- finns i svart. 

Nu måste jag bestämma vilket av dessa som är bäst, och om jag kanske ska sätta Karolinas rosetter bakom en boxram-lösning så att de är separata och skyddade.
Sover på saken. 

Idag är det 4 år sedan min älskade, tappra, vänligaste Vasara galopperade vidare till de evigt gröna ängarna.
Jag dog också den dagen. En del inom mig slocknade och har inte, och kommer inte, komma tillbaka. Den dagen blev jag mer syniskt inställd till livet, mot dess rättvisa, mot meningen med att kämpa, mot att våga älska med hela hjärtat.
Vasara betydde allt för mig. Hon kämpade så tappert och godhjärtat genom alla skador, och då framförallt den sista som blev vårt fall.
En snällare häst har jag inte träffat, inte ens Trygve, även om han inte är långt bakom. Jag var aldrig någonsin rädd med dig, var vi än var och vad vi än gjorde. Du ställde alltid upp och gjorde ditt bästa, vad jag än bad dig om. Vi delade glädje, sorg, framgång och motgång, och min kärlek till dig stod stadigt genom allt.
Tack min älskade vän för allt fint jag fick dela med dig, för allt du lärde mig, för ditt tålamod, välvilja och glädje.
Jag saknar dig fortfarande, och du ska veta att du aldrig kommer bli gl…

Det har varit en lång och hård natt.
När vi kom hem igår så låg Teddy helt stilla och platt som en pannkaka i sin grävlåda. Min magkänsla flaggade direkt för att något inte stod rätt till. Men ibland har han dagar där han är väldigt trött och behöver sova lite extra, så jag avvaktade.
Tiden gick och han rörde sig knappt. Då noterade jag att han inte rört höet eller sitt vatten på hela dagen. Då fick jag panik. Nu var det riktigt bråttom, en kanin som slutar äta och är helt apatisk är döende.
För att vara säker erbjöd jag honom hans absoluta favoritgodis, men nosen rörde sig knappt. Få ringde jag till akutlinjen hos Roslagstull och sa att vi måste komma in NU. Vi kastade oss i bilen och jag körde inte lagligt.
Sedan började en lång natt med många tårar, ångest, hopplöshet och hoppfullhet. Läget var riktigt kritiskt. Hans mage och tarm hade stannat helt och gasbildning gjorde att magen var som en ballong och tryckte på hans organ och skapade enorm smärta.
Jag är så tacksam till Roslags…

Herregud vad kallt och ruggigt det kändes idag. 
Termometern sa minus två men att det kändes som minus tio pga vinden. Jag kan skriva under på det. Varma och goa satt vi och åt lunch i sadelkammaren medan hästarna åt sin lunch, och ju mer jag återfick värmen desto mer osugen blev jag på att bege mig ut i den bitande vinden. Jag är så trött på att frysa nu, och att underlaget är kasst. Har nog aldrig längtat efter våren så mycket som i år. Börjat bli gammal och bry mig om vädret och ljuset... får nog inse det.
Så, jag bulkade upp med täckbrallor, dunjacka och balaklava under hjälmen och så gick vi. Det blev, som alltid, riktigt härligt när vi väl kom ut. Mina kläder räckte så jag höll mig varm och skön, och marken hade inte frusit helt än så vi kunde faktiskt både trava och galoppera. Vi klättrade i skogen, och busade i några backar.
Plötsligt vek Trygve in i skogen. In på en stig som vi provat förut men som efter bara några meter tar slut i ett virrvarr av fallna träd och sly. Men d…