Jag är så färdig

Jag har filosoferar en hel del på sista tiden. Jag har funderat på mitt förflutna, på allt det som orsakade mig sån obeskrivlig smärta. 

Jag är så jävla klar med det.

Det har tagit otroligt lång tid och ännu mer jobb och allra mest ännu mer smärta. Men jag är faktiskt över det. 

Jag kan tänka tillbaka på allt och tänka "gode Gud vad hemskt det var och ingen ska behöva gå igenom sådana saker". Men det styr inte över mig, mina val eller mitt mående längre. Det är något jag kan iaktta på håll och acceptera att det varit och vara stolt över att jag överlevt och nu också bearbetat. 

Man ska aldrig glömma, för det som varit är allt som du är idag, och jag är faktiskt glad över allt som jag tagit mig igenom, för det har let mig fram till allt jag har och är idag.

Jag känner mig fri. Och jag inser att jag varit fri sedan jag träffade Mathias och han hjälpte mig bygga upp mig själv, utan att veta om att han gjorde det.

Jag är tacksam för mina vänner som accepterar mig precis för den jag är, goda sidor som onda, och allt trålamod de har och har haft med mig.

Jag är tacksam för att jag har börjat göra rätta val för MIG i livet och börjat tänka mer "själviskt" för mitt egna mående och hälsa.

Jag är så jävla färdig med allt skit som varit, och jag är så jävla stolt över det.

Comments

Popular Posts