Linnéa Nordlund & Quick Quest

Ekonomi:Budgeten är dokumenterad till punkt och pricka - ser verkligen fram emot om några månader när jag kan göra ett snitt över mina kategorier.
Jogging: Sprungit idag för första gången i år och var väldigt nöjd med att jag inte tappat mer under uppehållet. Beror garanterat på de 45 mil jag powerwalkat med Vasara.

Det ser inte så bra ut. Något har hänt och de vet inte vad, Vasara är halt igen och gaffelbandet ser knepigt ut. Hon får promenera lite varje dag tills vi får tid för magnetröntgen om ca 4 veckor. Det är ett sista desperat försök att försöka ta reda på vad som är fel. Ser den inte bra ut så kommer hon troligen få somna in eller kanske säljas till avel, för då finns det inte så mycket mer att göra. 
Så detta är sista chansen. 
Jag är helt stum av smärta. Samtidigt så känner jag en lättnad över att få ett slut på allt lidande.

Jag har hittat tillbaka till böcker.
När jag var yngre läste jag fruktansvärt mycket, under sommarloven läste Jah ibland ut två böcker på en dag. 
Så började jag gymnasiet och jobba på flygfyren, och fick allt mindre tid över till böckerna. När jag började universitetet försvann längtan efter böcker helt och hållet eftersom jag då plöjde kursböcker från pärm-till-pärm under både tidspress och tvång att memorera allt jag läste. 
Nu, 2,5 år efter min universitetsexamen, har jag hittat tillbaka. Plötsligt fick jag en stark längtan efter att läsa, massor. Började med att öppna JK Rownlings roman The Casual Vacancy som jag haft hemma över ett år, och var fast direkt. Jag ville inte, kunde inte, lägga ner boken. På få dagar var de 600 sidorna utlästa. Jag har nu även beställt hennes två första deckare. I väntan på leverans så läser jag Leif GW persons "gustavs grabb".
Det är underbart att få fly undan all smärta jag känner för en stund.

Det känns som att jag har bomull runt mig, i hela huvudet. Det brusar i öronen, fast det är ett yst brus som bara känns.  Allt sker i något förminskad hastighet och ter sig overkligt och väldigt långt borta.
Jag har en rund boll v smärta inuti mig, som nästan hotfullt slår, som ett hjärta, och jag vet inte när den kommer spricka nästa gång.

Det har börjat snöa utanför, precis som när det snöar som bäst i Warnings at Waverly Academy. Det dämpar hela världen ytterligare. Känns nästan som att det snöar för min skull.

Jag är väldigt medveten om varje andetag jag tar, det känns liksom tydligt i hela kroppen.

Om kanske 5 veckor kommer jag behöva ta beslutet om jag ska avsluta min bästa väns liv.

Nu närmar sig torsdagen och besöket till ultuna då vi får veta vad domen är denna gång...

Världens snällaste människor måste vara Eva-May och Klas som jag och mamma lärde känna på antarktisresan. Och idag var Eva-May i Stockholm med sin dotter (som tävlade i och vann SM i schak!!!) och vi träffade dem för att äta middag ihop. Sååå trevligt!!

Vasara har nu stått flera dagar pga en skada som troligen beror på en halkning. Och när jag ringde ultuna hade Malin inte tid förrän den 9:e februari, vilket var väldigt skrämmande ifall frakturen eller gaffelbandet gått upp. Så Malin ringde idag och fixade in oss på en tid redan på torsdag. Världens bästa veterinär!!

Lånade ammis effile-sax och gick lös på vasaras hobo-man. Det gjorde susen!

Köpte nytt överkast och panelgardiner idag.
Hemtex 1295 SEK

Hemtex 149 SEK två-pack

Mustang ringde tidigare i veckan och berättade att de sålt den sadel jag lämnat in till dem och hade 8000 kronor att hämta! Glad i hågen gick jag hem tills Jah insåg att vänta nu, det här kan inte stämma, bytte jag inte in den som del av betalning för den jag köpte? Så jag ringde tillbaka och berättade vad jag trodde.
Och visst var det så, de hade gjort ett administrativt fel och blev så glada att de kommer skicka en windstopperfleece till mig som de tagit fram speciellt för att fira att de fyller 25 år i år. Tack så hemskt mycket säger en glad jag!

Jag döööör av nervositet!

Helgen har bjudit på total storm. 
Lördag var jag ute tidigt och red ut i skogen (underbart) för jag visste att ovädret var på väg. Men när det kom, var det värre än väntat. Sofie ringde kl fyra och frågade om hon skulle ta in Vasara, för det var sånt kaos. Jag tackade tacksamt ja. Sen ringde hon tillbaka och sa att det knappt gått att ta in henne för hon var så kall och stod nu och skakade i boxen! Med tjock vinterpäls och tjockaste inner- och yttertäcket som finns, var stormen ändå för stark och hård! 
Söndagen hade jag morgonpasset och lämnade Vasara och kotten inne. Sofie släppte sen ut dem när det lugnat sig. Pust.

NOT

Snälla Bella gav mig ett örtsalt jag velat ha som tack för att jag var barnvakt åt Elvera <3

Vi var på tre visningar igår, en tvåa och två treor. 
Vi har alltid sagt att vi måste ha en trea, men när vi såg den här tvåan på hemmet så var det nåt som skedde inuti oss; både Mathias och jag kände att den här lägenheten "hade nåt speciellt". Men det är ju bara en två.
Den ena trean som låg vid Globen sa vi nej till märklaren för på plats. På visningen av den andra trean blev vi heeeelt förälskade men den var redan dur i utgångspriset, och den kommer stiga mycket högre för den var så perfekt pcj färdig och cool tyckte många hipsers som var där och inte ens vet hur man håller i en borr.
Så var det tvåan. Oj. Det finns en stor risk att det blir den. Den är inte långsiktig mer än ett par år, men vi älskar den. Vi älskar priset, vi älskar den arkitektritade designen, vi älskar att man med små medel kan få den ännu bättre.... Vi ska tillbaka dit ikväll och fråga ut mäklaren och känna igen, och särskåda föreningens ekonomi.  Sen kanske vi budar.
Vi åkte förbi Ikea på hemvägen för att h…

I kolsvart mörker och tät dimma gav vi oss ut på vår första uteritt på sju månader. Med pannlampa gott humör hade vi en riktigt trevlig tur. Vasara är verkligen världens snällaste häst, var som att hon ridits varje dag de senaste månaderna. 

24 veckor och 6 dagar efter den förbannade sparken får jag rida. Det är 174 dagar. 
Jag undrar hur många mil jag gått med henne. Om man drar bort 6 veckor för boxvila och vilodagar etc är det 132 dagar kvar, minus 3 veckor då jag var på Antarktis = 111 dagar jag gått. Vi har gått både 5, 10, 15 etc upp till 55 minuter, men om man säger att vi gått 30 minuter om dagen i snitt innebär det ca 4 kilometer om dagen.
4 kilometer x 111 dagar = 444 km, eller 44,4 mil.
Plus att jag gått till och från stallet, vissa dagar 1,2 mil totalt...
My god vad jag förtjänar att rida idag.

Jag fick just OK från ultuna att SKRITTA VASARA IKVÄLL!!! Långa tyglar 30 minuter på rakt spår blir det - fantastiskt! 
Blir 1,5 vecka tidigare än planerat då jag ju fick order att röra mig så lite det bara går från kiropraktorn. Vilken present detta blev på det nya året!

Såghär ser min "30 saker innan 30"-lista ut just nu.
Det har gått alldeles för segt, 9 saker kryssade av 30 på 2 år och bara 3 år kvar för resterande 21.

Men; det här året kommer nog bjuda på en hel del avkryss:

1. Buy a horse. 2. Compete in, and win, a 1,20 show jumping competition. KANSKE I ÅR OM JAG HAR TUR OCH ALLT HÅLLER 3. Get my drivers license. 4. Marry Mathias.  5. Go on a roadtrip throughout Europe. PLANERAT TILL I SOMMAR 6. Resolve my issues with my dad. MÅSTE DEFINIERA DENNA NÄRMARE FÖR MG SJÄLV 7. Move to a new, bigger, apartment and design it according to mine and Mathias' wishes. PLANERAT TILL NU SNARAST 8. Learn to play the guitar or the piano. VALT PIANO. MATHIAS SKA GE MIG ETT NÄR VI FLYTTAT. 9. Record an album in a studio. 10. Go to Italy with Mathias. PLANERAT TILL I SOMMAR 11. Go on a horseback riding vacation in Canada or another awesome place. PLANERAT TILL NÄSTA ÅR MED MAMMA 12. Dance all night and party like it's 1999. 13. Do some kind of chari…

1. Mathias glömde sina behörighetskort när han åkte till jobbet. Jag fick åka in till stan och lämna när jag precis vaknat.2. Åkte till banken för ett sista desperat försök att få hjälp med lånelöftet. De kan skita på sig nu, vi byter bank. Försöket tog så lång tid att jag blev sen till kiropraktorn. 3. Kom ut till bilen. Hade fått p-böter fast jag betalat parkering. 4. Körde fort som fasen till kiropraktorn. Inte en enda parkeringsplats i syne. Fick parkera långt bort och jogga hela vägen till kliniken. Kom sent. 5. Fick mänsklig boxvila av kiropraktorn, helt paj i ryggen. Måste vila, inte gå, inte bära, inget. Hur tusan ska det gå med Vasara? 6. Ringde ultuna för att få råd om hur jag ska göra med Vasara eftersom jag inte får  anstränga mig. Veterinären är borta och tillbaka på onsdag.
Klockan var nu tolv och jag åkte ut till stallet efter denna usla förmiddag.

Två veckor kvar, håll ut!
Idag börjar vi gå 55 minuter. Så nära ridning nu.

Nu är det tomt under granen, alla klappar är utdelade. De två sista paketen försvann igår när Anna kom på besök. Hon fick ett årskort på fotografiska och en pastamaskin, och jag fick en choklad- och jordgubbstematisk påse, men te, choklad, body butter och läppglans.

Idag fick Vasara äta lunch inne medans jag mockade och gjorde mat.

Idag var det dags; förrådsrensning! Det tog tre timmar mycket effektivt jobb och jag fyllde 5 byggsopsäckar.
"Efterbild" får komma senare för nu är sopsäckarna intryckta.
Rätt klädd: 

Före:

Mathias och jag åkte till sickla och gick loss på rean. Köpte en underbar blus från Michael Kors och en tröja från Stockholm LM. Notan? 3000.


Näthandlade även schampo och balsam (Redken) från England (notan: 1000) och lite stallkkäder från hööks (notan: 800).
Åkte sedan till stan med marre och köpte Biotherm, nagellack och pyjamasbyxor. Notan: 700.
Nu får det vara slutshopat på ett tag. 

Jag ska föra noggrann budget varje månad, och vid nästa nyår ska jag kunna jogga 5 km.

Dagen börjades med en timmes promenad med Vasara, Bella och Elvera. Sedan åkte jag hem för att sova och göra mig iordning innan vi åkte till Anna och Mathias för att äta grym middag och fira nyår ihop. Gratinerad hummer, oxfilé och blåbärs-cheesecake tillsammans med väldigt trevligt sällskap gjorde kvällen till en succé!

Januari började med en lättnadens suck då Vasaras hälta gett med sig och jag fick börja sätta igång henne. Vi galoperate för första gången på länge och drabbades av eufori. I slutet av januari träffade vi underbara Pia för första gången och det klickade direkt. Jag jobbade på för fullt som vanligt på jobbet.

Februari kom och jag och Vasara började bli hemmastadda på Berga och Pia började vara barnvakt måndagar och torsdagar. Dessa pauser visade sig vara ovärderliga för mig och min utmattning. Det var även en väldigt bra och utvecklande utmaning för mitt kontrollbehov att överlåta vården av mitt allt till en annan människa. Vasara fick sitt första besök av världens bästa kiropraktor Karro och läkningsprocessen gick fortsatt framåt. Denna månad var även oerhört smärtsam då min älskade katt Nalle fick somna in vid 17 års ålder den 17e februari efter en lång tids problem med rygg och demens son gradvis blivit allt värre.

Mars bjöd på två årsdagar; 2 Mars var det ett år sedan vi hämtade he…

Helt ensam ute, inte en själ i sikte ute eller i tbanan.
Själv är jag på väg till stallet, självklart inte i bil eftersom jag drack igår, för att luncha alla hästar.