Dracula på operan

Ibland är minnet inte vad det en gång var.

När Anna messade och sa att det äntligen var dags för Dracula hade jag bara ett vagt minne av att vi sett reklam för den i höstas och pratat om att den vore kul att se. Så vilken härlig överraskning att vi skulle göra det bara ett par dagar senare!

Vi började kvällen med en supergod middag på Berns asiatiska, där man tydligen befinner sig i någon form av Twilight zone då vi efter att under 1 timme ha ätit förrätt och huvudrätt i god fart och fått maten snabbt, egentligen hade varit på plats i nästan två timmar. Och det var 12 minuter till operan började.

Stackars alla, servitrisen som inte heller fattade var tiden gått fick avbeställa vår dessert och skynda med betalningen, stackars Anna med sina onda leder fick skynda efter mina giraffben. När vi kom ut från restaurangen var kl 18:53 och operan skulle börja 19:00.

Jag tror inte någon kommer kunna tala om hur, men exakt 19:00, precis när lamporna i salongen släcktes, så mötte våra rumpor stolarna i salongen. MAD SKILLS.

Dracula var inte riktigt som vi väntat oss, det var inte ren opera utan dialogen sjungtalades. Scenografin var helt enastående och bland det bästa jag sett, medans tempot historien berättades i och de detaljer som fick mycket plats inte kändes helt logiskt. Jag vet inte om det beror på den här uppsättningen eller om det är så originalet är skrivet och man 'bara' gjort en svensk version.





Comments

Popular Posts